onsdag, mars 30, 2011

Godmorgon, moderaterna!

Morgonen är den tid på dygnet jag minst av allt vill vara en del av samhället. Då är jag skör som silke och får inte störas. Det vet hela familjen, som helst håller sig undan fram till, typ lunch. Men det vet inte morgontidningen, som p g a min svaghet för specialerbjudanden skräpar ner köksbordet i pappersform denna månad.

Med ögon som två pisshål i snön blickar jag därför denna morgon ner på den artikel som 108 läkare skrivit för att påminna ansvarig minister Ulf Kristersson (M) om inkvisitionen till sjukförsäkring. En bra dag, som i och för sig aldrig infinner sig före kvällen för min del, kan jag sitta och se sjukförsäkringsministern Ulf Kristersson på TV och tänka: - Han är nog inte ond, han har nog bara inte förstått. Om Björn Fries från Exit tog hand om honom, gullade med honom och gav honom människorvärdet åter, skulle han nog kunna omvändas och förstå att inte alla sjukskrivna simulerar och vill snylta på hans skatter.

I stearinljusens milda sken ser han nästan mänsklig ut när han lägger huvudet på sned och looovar ändra reglerna efter att ha hört den senaste förnedringshistorien om cancersjuka som tvingats avbryta strålbehandlingen för att delta i arbetsträning.

Men en gråkall, snortidig morgon när det nästan är april och borde varit vår men istället är på väg mot en ny istid, då är en falling down nära. Den här gången är det inte en ensam bortviftningsbar läkare eller dödsföraktande mellanchef på Försäkringskassan som dristat sig till att öppna munnen och peka på de sjuka sjukreglerna och säga att kejsaren är naken. Nu är det 108 läkare som i punkt efter punkt, på ett lika knivvasst som knastertorrt enkelt språk avrättar Alliansregeringens politik. Det är inte läkarnas som skriver dåliga intyg. Det är inte Försäkringskassan som tolkar reglerna hårt och hjärtlöst. ...låt det vara fullständigt klart, skriver de, – oavsett hur bra intyg vi läkare skriver, oavsett hur empatiska Försäkringskassans handläggare är – att felet ligger i en lag. En lag som

...förutsätter att tillfrisknande även efter mycket svåra och långvariga sjukdomar sker efter tidtabell.

...vars hävdande att all arbetsförmåga ska tillvaratas bygger på en fiktiv arbetsmarknad.

Trillar poletten ner i Kristerssons skalle den här gången? Nej, oh nej, likt en nyfrälst 15-åring upprepar han de inlärda slagorden: Långa sjukskrivningar är inte bra för möjligheten att komma tillbaka i arbete. (Så då friskskriver vi dem och VIPS, kan de ta sin säng och gå!) Dessutom finns det undantag från tidsgränserna för att skydda svårt sjuka, säger han. (Aha, läkarna och personalen på kassan har helt enkelt inte förstått de förträffliga reglerna?)

Fakta sparkar, statistik borde RUT ha hjälpt dem att läsa efter fyra år i regeringskansliet, men nej, läkarna har fel. Det är (M):s ekonomiska teori som är rätt. Det stod ju så i läroboken! Det är verkligheten det är fel på, inte kartan, nej då! Det ska bli spännande att se om de borgerliga småpartierna menar allvar med sin kritik mot storebror (M), eller om de viker ner sig även nästa gång det blir riksdagsröstning om sjukreglerna.

Som toppen på den smältande vårbajskorven kom sedan Anders Borgs tal på den konferens som var anledningen till mitt uppstigande i svinottan. Hög av hybris promenerade finansministern omkring på scenen och sa, som om han ens på roliga timmen i mellanstadiet hade kunnat spela rollen av en som förstod hur det var att jobba i hemtjänsten eller på dagis, att Kommunalanställda hade för höga ingångslöner. Vi kommunalpolitiker hade misslyckats i löneförhandlingarna, tyckte han. Vet ni vad lägstalönen för en kommunalanställd är?!? Vet han hur svårt det är att få den att ens räcka till hyran i en storstadsregion? Känner han han inte ens till den elementära ekonomiska regeln att det är när de som tjänar litet får mer i plåmboken som konsumtionen verkligen tar fart och jobben kommer?

Sticker bockfoten fram på det sättet i takt med att maktfullkomligheten breder ut sig redan under Alliansens andra mandatperiod, ja då kommer Tommy Waidelich inte behöva läsa på för att klara jobbet som ekonomisk talesperson för (S). Det kommer upplevas som fullt relevant att han säger "barnfattigdom" i varannan mening.

Delta i påskuppropet! Rekommenderad läsning: Myterna om sjukförsäkringen.
Röda Berget , Sebastians tankar , Alliansfritt ,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , och annat intressant

tisdag, mars 29, 2011

Jävla Uri Geller

1-2-3 fungera! skriker jag till min hjärna, men den funderar ändå inte. Det är bara för mycket nu. Jag börjar tappa korttidsminnet.

Häromdagen var jag på middag hos ett par och satt på fullt allvar och berättade att apropå friidrott, som mannen talade om, att jag haft en liknande konversation med en annan man förra fredagen, som kom för att besöka mig på mitt politikfik i Solna Centrum. Det blev alldeles tyst runt bordet. Ingen vågade berätta att den mannen och mannen vid bordet var samma person. Jag hade då vistats i deras hem i en timme utan att känna igen honom!

Vad är det de säger? Att utmattningssymptom kan märkas i att man tappar närminnet, till exempel pratar engagerat med personer utan att minnas dem efteråt?

Men det har varit extremt mycket att göra de senaste veckorna, med politiken både på det lokala och nationella planet. Och även allt annat runt omkring.

Är det alltid så här på våren? Blir människorna liksom fyllda av sådan där 1-2-3-energi och börjar ringa och ordna möten och konferenser, får en obändig lust att göra intervjuer, komma med politiska idéer eller vad är det?

De kanske är som björnarna, ligger i ide hela vintern och nu vaknar utsvultna och sugna på att, ja vadå? Att man nu söker blodvittring på Håkan Juholt är helt klart. Igår ringde Aftonbladet upp mig och frågade vad jag tyckte om att Håkans flickvän hade fått sparken från sitt förra jobb och dömts för förskingring?Det hade jag ingen aning om, men jag kände väl inte direkt att den lilla blå intressesmurfen slog volter på min axel. Om mina barns dagisfröken har ihop det med en biltjuv, så får hon väl ha det. Jag har själv haft taskig smak när det gäller pojkvänner. Men bara hon tar hand om mina barn lika bra som vanligt så skiter jag väl i vem hon är ihop med.

- Jamen, det är väl skillnad på en dagisfröken och en statsministerkandidat, sa journalisten.
- Ja, svarade jag, det är viktigare vem som tar hand om mina barn!
- Det har du faktiskt rätt i, sa hon och så var samtalet slut.

Sedan var det mera journalister, medborgare med behov av hjälp, medlemmar med diverse praktiska ärenden, kollegor från andra partier och gaaaaah, vad kissnödig man blir efter några timmars möten i rad! Jag misstänker också att den där dova huvudvärken kom från mitt otillfredställda koffeinbehov. Addict! Sedan toppade vi med ett litet nätt kommunfullmäktigesammanträde med timslånga diskussioner, bl a om Tvärbanans barriäreffekter på Solna.

När jag kom hem höll jag på att presentera mig för mina barn. Min hjärna har slutat fungera samtidigt som Uri Gellers "Fenomen" startat på TV. Jag tänker ringa klagomuren.

Expressens chefredaktörs blogg , SvD , Ab , Ab2 , Ab3 , DN , Di , Di2 , Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , och annat intressant

söndag, mars 27, 2011

I have seen the enemy - and he is us

De berömda orden skrev Walt Kelly nån gång på 70-talet apropå om miljöförstöringen , men det kunde handlat om det socialdemokratiska partiet idag. Inte om socialdemokratin, utan om dess partiorganisation. Våra arbetsformer utgår fortfarande från att vi har en miljon medlemmar och att medlemsdemokratin blomstrar på välbesökta Folkets Hus-möten. Vår politik behandlar varenda fråga från vargjakt till Barents hav som om vi fortfarande var i regeringsställning. Och många sätter sin förtröstan till att vi med en kraftfull och ideologiskt brinnande partiledare ska kunna brandtala oss tillbaka till det 70-tal då välfärdssverige var ohotat av nya moderater och en globaliserad värld. Socialdemokratin är en frihetsrörelse, sprunget ur en tradition av förnyelse och utmaningar mot etablerade strukturer. Vad gör vi när de stelnade och etablerade är vi själva?

Jag tror som Anders Johansson i Sigtuna; det räcker inte med en omstart, det krävs en genomgripande nystart. Nu har vi valt en ny partiledare och det är jättebra och jätteskönt, men vi behöver även en ny rörelse och en politik som knyter samman vår ideologi och vår fullproppade politiska förslagslåda.

När man ska förändra, förnya eller omorganisera något ska man alltid börja med att ställa sig frågan: Vad är problemet?

Vilka problem skulle vi se om vi samlades för att bilda parti idag? Hur ser Sverige ut? Vilka möjligheter har politiken och vilka har den inte? Willy Brandt sa att en modern socialdemokrati alltid måste "rida på toppen av tidens våg". Den svenska socialdemokratins styrka har varit att vi vänt oss till de samtida moderna tänkarna; forskningen och kulturen, men de senaste decennierna har vi vänt oss allt mer inåt, på ett närmast självgott sätt. Skaffa för tusan omvärldskoll och lyssna noga på vad forskningen säger om dagens och morgondagens samhälle! Vilka är utmaningarna, möjligheterna, hoten? Vad funkar? Vad funkar inte? En bra start var Arbetarrörelsens forskarnätverks heldagsseminarium i riksdagen före jul. Men sådana initiativ måste tas av partiledningen och pågå hela tiden, i medgång som i kris.

Socialdemokratin har alltid bejakat modernismen och utvecklingen, inte på ett okritiskt sätt utan för att styra den och åstadkomma både ekonomisk utveckling och ökad jämlikhet – och ekologisk hållbarhet. Så, låt oss bejaka modernismen även när det kommer till vårt eget parti också!

Och håll grytan kokande, inga lock på, då kokar det bara över. Tidigarelägg kongressen 2013 till tidig vår 2012, men låt den gärna föregås av nåt mer än den formella motionsrätten. Varför inte en förkongress på nätet?

Igår gick Lena Sommestad ut i Expressen och lanserade idén om en jättekonferens, ett slags socialdemokratiskt Almedalen:- Där skulle vi kunna träffas och diskutera politik utan krav på att komma fram till vassa beslut. Vi skulle kunna samarbeta med läkare, lärare, sjuksköterskor.

Ja, eller så har vi den på nätet, det går snabbt och är gratis. Men då krävs att även de ledande företrädarna deltar i diskussionerna hela tiden!

Så jobbar en grupp sossar i Stockholms stad, "S 2013", just nu. De ska skriva ett förslag till nytt partiprogram ihop med akademiker, kulturarbetare, forskare, företagare och en massa andra tänkare och entreprenörer.

Jag tror att vi måste hitta nya former för att arbeta fram och förankra budskap som vi ska prioritera i god tid innan nästa val. För medlemskapets värde, för Håkans och Carins mandat och för att vi inte kan vänta till 2013 med att föra ut en tydlig politisk vision.

Ett sätt kan vara att tidigarelägga den ordinarie kongressen, men kongresser är också en slags låtsasdemokrati. De påminner litet om det förfaringssätt som min företrädare i Solna tillämpade i budgetarbetet. Först skrev han budgeten färdig, sedan fick medlemmarna komma
på en budgetberedningsdag och tycka till och ändra ett ord där och en summa där. När jag tog över skrev jag inte en rad innan medlemmarna kom till budgetberedningen. Där fick de först sätta sig i arbetsgrupper och ta fram en mängd förslag på satsningar i en lång bruttlista. Sedan fick var och en prioritera tre satsningar, men inte innan de även fört fram tre förslag som sparade pengar. Nu är de vana, men först var de inte helt bekväma med själva tvingas ta ansvar. Jag tror vi behöver mejsla fram en tydlig politisk linje på ungefär samma sätt. På en kongress av det klassiska slaget avhandlas alla frågor från alkoholskatt till Barents hav. Kanske är det inte det ett parti i opposition behöver ägna sig åt, åtminstone inte i det läge vi nu befinner oss i. Nu har vi löst partiledarfrågan, låt oss nu arbeta fram vår vision för Sverige 2014 på ett sätt som involverar fler än 26 distriktsledningar.

HÄR kan du läsa hela den debattartikel som jag och Björn Fries hade på Aftonbladet i fredags. Och HÄR kan du lyssna på P1 Morgon där jag och Veronica Palm diskuterade frågan samma morgon.
DN , SvD , Claes Crantz undrar över agendan efter kongressen , Makthavare.se , Högbergs tankar skriver om sin rädsla för att kongressen blir ett allmänt gullande utan att vi lyfter de problem som vi står inför, Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och annat intressant

lördag, mars 26, 2011

A little more conversation

... is needed before delivery.

Elvis dånande röst i högtalarna har just klingat ut och efter att Håkan Juholt avslutade sitt installationstal som partiledare för (S). Mindre snack ochmer verkstad, så kan man tolka låttiteln. Men samtidigt är det nu det börjar, samtalet med medborgare och medlemmar som Juholt tryckte så hårt på behovet av. Vi ska inte komma på besök med ballonger då och då, det samtalet ska pågå hela tiden, på kafeet, möten eller på nätet. Ja, han sa faktiskt så, vilket värmer en vän av fikpolitik och nätsamtal som mig:-)

Han sade också att det inte är en partiledare som ska bestämma vad som är socialdemokratin, det är rörelsen. Sedan citerade han Palme: "På vilka punkter kommer politiken förändras med en ny partiordförande? Frågan är fel ställd. Socialdemokratin är en folkrörelse som aldrig har och aldrig kommer att låta sig dirigeras av enskilda personer. Till den som frågar om hur vår politik kommer förändras säger vi: Studera diskussionerna och besluten på kongresser, distriktskonferenser, partimöten och rådslag".

Det var 1969, då Palme var nyvald ordförande. Nu krävs nog litet mer än medlemsdemokrati, även om den också är välbehövlig att reformera. Nu behövs medborgarnas delaktighet. Medlemskåren är tyvärr inte så representativ längre. Den kan bli det igen, om vi förnyar formerna för delaktighet och möten, men just nu är det fler medlemmar som är över 80 än under 30 år och på möten återfinns mest de med högst arvoden och äldst partibok.

Håkan Juholts tal var väldigt ideologiskt och medryckande, men i konsekvens med det ovanstående inte fullt av konkreta politiska ideer för hur vi når det där samhället med de trygga människor som orkar dela med sig av det goda till varandra. Där tid och ork frigörs att upptäcka andra människor, att bygga omtanke och samarbete. Dessa meningar var även de hämtade från ett Palmetal.

Så, till de som kritiserar bristen på politiska sakbesked vill jag säga: Det var bara konsekvent om man menar allvar med att socialdemokratin ska vara en folkrörelse. Nu är det upp till bevis, Håkan. Fortsätt res runt i Sverige. Du har på väldigt kort tid som biträdande partisekreterare besökt 220 av Sveriges 290 kommuner. Det är skitbra. Kolla så att du inte bara besöker s-föreningar bara, och lägg en proportionell andel avbesöken i de regioner där det bor flest människor. Lyssna speciellt noga på dem som rider på toppen av tidens våg, forskarna, kulturarbetarna, entreprenörerna och ungdomarna!

Lyssna är bra, även om man är en bra talare. Men tänk på vilka du lyssnar på Håkan! En tredjedel av svenskarnabor i någon av storstadsregionerna. De väljarna krävs för att få bygga ett Sverige som håller ihop.

Jonas Morian om att fylla med konkret innehåll, Anders Lindberg i Aftonbladet , Jag och Björn Fries i Aftonbladet ,
Röda Berget om linjetalet idag, Johan Westerholm om detsamma, liksom Peter Högberg och HBT-sossen , DN , DN2 , Ab , Laakso , Peter Andersson , - DN, Lena Sommestad om socialdemokratins framtid, Aftonbladet om valet av Juholt, DN-ledaren om valet , SvD Sanna Rayman med analys , KG Bergström, Expressen, analys, S-uppmaningar i SvD om nollvision mot barnfattigdomen. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , och annat Intressant

torsdag, mars 24, 2011

Att kalla sig folkrörelse förpliktigar

Jag pratade om det på lunchekot idag, jag pratar om det imorgon bitti på P1 Morgon och jag skriver det i Aftonbladet tillsammans med Björn Fries från Karlskrona imorgon: Vi kan inte vänta till 2013 med att slå fast en tydlig politisk vision inför valet 2014!

Vi måste fatta beslut om de principiellt stora besluten och vägvalen innan den utsatta ordinarie kongressen på hösten 2013. Om det sedan sker genom en extrakongress, en framflyttad ordinarie kongress eller rent av en jättelik nätkongress är mindre viktigt. Den nya kommunikationstekniken utmanar den representativa demokratins långsammare processer och går emot ett av fundamenten – att demokratiskt valda representanter kan göra mer informerade val. Men det är bråttom. Vi har alldeles för länge pratat ledare istället för politik.

Ska vi knacka dörr i två år till med sådan här katastrofala broschyrer?

Men i Ekot är avgående partisekreterare Baylan inte ett dugg bekymrad: Viktiga principella beslut ska visserligen kongresser ta, men politiken, den kan lika gärna partistyrelsen fatta beslut om, eller så kan man låta Förtroenderådet göra det.

Nej, Ibrahim Baylan, om Håkan Juholt ska få en schysstare chans än vad Mona Sahlin fick att söka mandat för en tydlig politisk linje så måste det sökas brett och demokratiskt bland medlemmar och medborgare och inte bland 26 stridande viljor i partistyrelsen. Partistyrelsen är ett rent representantskap som det är sammansatt idag och frågan är om inte VU också delvis är det. Det är synd, för jag tror inte Sverige styrs bäst av en Gott & Blandat-påse bestående av lika delar storstad, land, gammalt, nytt, höger, vänster och vad de nu kallar sig. Tänk om man resonerat så i en bolagsledning, det hade varit skrattretande.

Och förtroenderådet, denna demokratins blindtarm! Dess senaste parodiska tillställning var när valberedningen skulle väljas i december. Först fick de demokratiskt valda ledamöterna från hela Sverige se en lista med namn till valberedningen. Den hade satts samman i förväg av de 26 partidistrikten. Sedan förklarade Baylan att dessa i sitt arbete skulle lyssna på de 26 partidistirikten istället för till medlemmarna och väljarna. Och sedan blev det så. Basta. Där har ni demokratin i Förtroenderådet.

Det tycks vara få i partiet som förstår vad andra halvan av partinamnet "demokraterna" står för. Och de högst uppsatta partigängarna håller på att förtvina i innanförskap och fattar inte vad det är som ger ett starkt mandat i dagens samhälle. Socialdemokratin har fostrat svenska folket till självständigt tänkande, men begär total osjälvständighet av sina medlemmar, som förväntas överlåta de viktiga besluten till partistyrelsen. Om ett parti som säger sig sätta folkrörelseidealet högt inte lär sig att hantera åsiktsskillnader på ett konstruktivt sätt och klarar en öppen debatt om politik och mellan olika kandidater till uppdrag, ligger hycklarstämpeln nära, väldigt nära.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och annat Intressant

onsdag, mars 23, 2011

Nu ska jag svära i kyrkan

I nio länder kan religionen snart vara helt utrotad, rapporterar DN. Enligt forskare som undersökt läget i länderna. Betyder det också att religionskrigen och den taskiga stämningen bland kyrkans anställda också försvinner så är det ju bra. Men vad ersätter vi tomrummet efter den förlorade tilltron till kyrkans överhögheter med?

Vi har nya religioner, som inte är bättre de. Shopping till exempel. Ytlighetskulten tar över som religion. Fast jag vet inte vad som egentligen är värst; den religion som säger sig värna medmänsklighet men krigar mot oliktänkande och ser ner på hedningar och ofrälsta, eller den som öppet hyllar egoismen och ytligheten?
Många av de som vänder kyrkan ryggen tänker nog att man måste lita på sig själv och inte på någon diffus kraft. Tröst när livet känns tungt fixar shrinken eller litet shopping eller ett järn på krogen.

Jag tror människor famlar just nu. Där jag bor är många unga och nyinflyttade, glada att ha lämnat den trånga byhålan där alla höll koll på minsta steg man tog för storstadens fritänkande, puls och anonymitet. Men sedan sitter de där, med familj och släkt på många mils avstånd, i sina nyinköpta bostadsrätter, designade och gymmade, med ett hål av tomhet bröstet. Gud är död och kontolimiten spräckt och ingen av de 104 TV-kanalerna känns lockande. Då går några på krogen, andra till terapeuten och vissa stänger in sig i en flyttank och lyssnar på delfinsång.

Finns det någon godlivssyn att ersätta religionen med? Kanske är det så enkelt att det bara är andra människor vi behöver? Utan omgivande trossats, kyrka, klubbmiljö eller föreningsstadgar? Människor som bryr sig, som hälsar och säger - Hur är det, vännen?
Kan vi inte bara sätta oss ner och ta en kopp kaffe, ur en termos, på en bänk nånstans? Finns det förresten några soffor kvar i köpcentrumen?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

och annat Intressant

tisdag, mars 22, 2011

Viktigt att våga vara frisk

Kompisen Gabriella hittade den här fantasieggande skylten nånstans i Stockholm.

Jag förstår inte, skriver hon på Facebook, kanske är det den där kombinationen informatör och massör som kanske ställt till det?

Om man är cyklist med tjock mage, kostar det 500:- då? Bara en av de tusentals frågorna som poppar upp...

och annat Intressant

måndag, mars 21, 2011

Jagar Jobbjägaren jobb eller arbetslösa?

På torsdag startar kanal 5 sin nya serie Jobbjägaren. I god Lyxfällan-stil ska en jobbcoach som är f d anställd i försvaret hjälpa långtidsarbetslösa till jobb genom att "ge dem en spark i baken".

"Jag har jättesvårt för dem som säger att det inte går. Det handlar om inställning, det handlar om attityd" säger hon i reklamtrailern.

Gaaaah! Att göra underhållningsprogram av ett så komplext problem som långtidsarbetslöshet är verkligen farligt. Visst finns det mycket som går att lösa med mental träning och handfast rådgivning, inte snack om saken. Men risken finns - minst sagt - att alla de som aldrig varit arbetslösa mer än korta perioder invaggas i totalt felaktiga tolkningar av ett sånt här program. Varför ska de delta i ett solidariskt skattesystem när folk går hemma och simulerar och snyltar på den kaka de själva är med och betalar till? När det skulle räcka med en spark i baken? Ja, hon säger faktiskt så i programmet, jobbcachen.

Nu har jag inte sett programmet än, och det kan hända att man problematiserar mer än så. Kommer jobbcoachen kunna sparka fram jobb ur baken på samtliga deltagare? Eller kommer hon i en korrekt procentuell andle av fallen komma fram till att deras arbetslöshet beror på brist på jobb eller utbildning? Kommer de få hjälp med ett kunskapslyft då det är huvudproblemet? Eller bearbetning av krigstrauman? Av det hittills tillgängliga reklammaterialet på kanal 5:s hemsida finns ingenting som antyder att det är så. Och risken är välinte heller helt försumbar att det när nästa ensamma trebarnsmorsa dyker upp och söker jobb i den där affären, men utan medföljande TV-kameror, inte blir nån anställning. Och att den arbetslösa då tänker att det är fel på henne själv.

Snälla alla förståndiga och självständigt analyserande vänner, glöm aldrig att det finns mäktiga intressen som vill få oss ur föreställningen att vi har någonting med varandra att göra. Som vill få oss att känna att det är bättre om var och en sköter sig och sitt och den som inte lyckas får skylla sig själv, vi stod ju i samma startblock vid födseln. Få oss att inte känna så mycket obehag över att kliva över uteliggare på gatan; de har helt enkelt inte ansträngt sig tillräckligt. Fundera sedan över VARFÖR de vill ändra våra attityder i den riktningen: Follow the money!

Rekommenderad läsning i sammanhanget: Världens Viktigaste Blogg, vars upphovsman startade Facebookgruppen ovan, Fasan, Ljuramannens blogg, De Tystas Röst. Bojkotta kanal 5:s program Jobbjägaren på Facebook

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
och annat Intressant

onsdag, mars 16, 2011

The Walrus and the Eggman

I am he as you are he as you are me and we are all together.


Postat från min iPhone

Den vilda jakten på en förskoleplats

I lunchrummet. Trött småbarnsmamma som nyligen kommit tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten sitter och pratar med kollegorna. Barnet är hemma med pappa, men nu behövs snart en förskoleplats. De har redan väntat tio månader på en plats, trots att platsgaranti enligt lagen ska gälla efter max fyra månader:

- Hör här vad de skriver på kommunen: "Vi har tyvärr ont om platser på våren. Om ni kan vänta till i höst då många barn börjar skolan blir det lättare". Hallå?! Kunde ingen ha upplyst oss om att det fanns en rätt och en fel årstid att göra barn på, så hade vi kunnat planera bröllop, smekmånad och hela viddevippen efter det?
- HA! Du ska vara glad att de hör av sig alls. Min kommun säger bara att man får ringa eller gå in på hemsidan själv och kolla sin plats i kön. Det är ju som ett jävla lotteri: "Kan du komma och jobba snart? Vet inte, det beror på om jag vinner en dagisplats".
- Men vi då, vi fick ringa runt till alla jävla privatdagis själva och höra om det möjligen var nån unge som höll på att sluta eller nåt. De privata betalas av kommunen, men de ingår inte i kommunens kö!
- Jag vet, det är helt sjukt! Det går nåt rykte i lekparken om att nån unge ska flytta och plötsligt rusar alla morsor som desperata japaner på en bensinstation till det där dagiset och ringer på. Jag har snackat in mig på ett infomöte på ett ur-och-skur-dagis i nästa vecka. Det är visserligen 100 barn i kö före oss, men jag tänkte att man kunde lägga in en charmoffensiv.
- Synd att man inte har en man som är hantverkare, jag hörde om en unge som fick plats för att farsan erbjöda sig renovera dagisköket.
- Shit, jag kan ju bokföring, man kanske skulle...?

Sur, äldre kvinna som lyssnat på samtalet:
- Ja, vilket bra system! Den som kan snacka och har resurser får plats. Vad ska morsan från Somalia göra då?
- ..... vårdnadsbidrag?
- Nej, jag vet, det är egentligen helsnett. Nu kanske det ordnar sig ändå, de snackar om att ställa nån barack på en återvändsgata. 40 barn i en normalstor trea utan utemiljö, men vi skulle iallafall kunna gå till jobbet.
- Ha ha, nästan ur och skur då!
- Jaa, eller så får jag ta med honom till jobbet.
- Ja, sommarjobb för unga, liksom! Han kan dregla på kuverten så vi slipper slicka.

Sura, äldre kvinnan:
- Varför inte ställa honom på trappen till barn- och utbildningsnämndens ordförande, ringa på och säga: Hej, jag tänkte utnyttja min platsgaranti. Du är för arbetslinjen och jag vill inte leva i utanförskap. Varsågod, ta hand om mitt barn!

Alliansfritt Sverige skriver om platser som inte är så kul att få, Hollys mamma skriver om sin längtan efter jobbet och en dagisplats, Andie tipsar om att låta maken skäta snacket (!), SvD om granskningen av privata förskolor Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , . Läs också
NetRoots och annat Intressant

lördag, mars 12, 2011

Förändra samhället, bara inte partistyrelsen!

Flera partidistrikt kräver nu att fler än bara ordförande och partisekreterare bytts ut i partitoppen, rapporterar SvD. Bara det inte blir deras egna representanter, bör man nog tillägga.

Håkan Juholt var en av de första att ställa sin plats till förfogande efter valförlusten. Därefter krävde han att resten av partistyrelsen skulle göra detsamma. Som partiledarkandidaten som var "den enda man kunde enas kring" behöver han nu samla ett betryggande stöd om han vill genomföra de stora förändringar i organisationen, attityderna och politiken som behövs för att förändra bilden av socialdemokraterna.

Det bekymrar mig, för det skulle verkligen behövas större förändringar i partitoppen. Om en företagsstyrelse fått så dåligt resultat hade det inte varit nån diskussion, hela styrelsen hade fått gå direkt. Och det hade varit fullständigt otänkbart att styrelsen hade fått sitta kvar under upprepade bokslut med röda siffror.

Nu har ju valberedningen förvisso uppdraget att undersöka behovet av större förändringar än så. Men hur går de tillväga, dessa 11 ledamöter (ersättarna räknar jag inte, de har överhuvudtaget inte involverats i arbetet) som valdes på ett så kallat Förtroenderåd i december förra året?

Enligt den enkät bloggaren Gunilla Källenius gjort är det sätt varpå valberedningen undersöker förtroendet för ledamöterna i partistyrelsen närmast parodiskt: Valberedningen går helt enkelt tillbaka till distriktsstyrelsen och frågar om den fortfarande har förtroende för sin egen ledamot, som i majoriteten avfallen dessutom sitter som ordförande i nämnda styrelse.
Schysst sociogram man skulle kunna rita av den härvan! De 26 distriktsstyrelserna (DS) föreslår namn till förtroenderådsledamöter, som får rösta på ett färdigt förslag till valberedning, som tagits fram av i nära samråd med samma DS. Denna valberedning tar sedan fram förslag på namn till PS/VU i nära samråd med... just det, DS!

Den enda slutsats jag kan dra av detta är att man har byggt en ledningsstruktur som inte möjligggör oberoende kvalitetsgranskning. Det finns nog de som skulle velat fatta andra beslut, både gällande utnämningar och gällande politiken, men de sitter i så nära beroenderelationer med varandra att det utvecklats till en maratondans.

För det kan väl inte vara så illa att det inte finns personer med integritet och kompetens nog att hämta ur den 107 000-hövdade medlemsskaran för en förnyelse? Och nu menar jag förnyelse byggd på en seriös och grundlig omvärldsanalys och visonära och samlade politiska lösningar på nutidens och morgondagens utmaningar och möjligheter, i motsats till den slags förnyelse som jag tror Juholt menade när sa sig vara trött på ordet; förnyelse som ett desperat ord utan innehåll.

Av de bittra falangstriderna att döma tycks det finnas många som brinner för frågor som de benämner "vänster" eller "höger". Men detta brinnande engagemanget får inte trovärdighet förrän den dag de är beredda att avstå från sina uppdrag för sin övertygelses skull.

I första meningen i komgresshandlingarna jag fick hem med posten igår står det:
"Socialdemokraterna söker inte makten för maktens egen skull. Vi söker makten för att vi vill förändra samhället."
Nu är det upp till bevis som gäller.

Ett hopp i sammanhanget är att Håkan Juholt inte är känd för att delta i några kotterier och att han i motsats till de s k "höger-/vänsterfalangerna" står närmast medlemmarna.

Erik Laakso föreslår nya namn till partistyrelsen, däribland undertecknad. Men det lär inte hända, och själv ska jag ta ett uppehåll om ett drygt år, enligt min egen devis "var tredje mandatperiod ska man försörja sig utan politikens hjälp".

Andra som bloggat om valberedningen är Olssons tankar, Peter Moilanen, Ulf Bjereld , NetRoots, Sydöstran 1, 2, 3, Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, BLT 1, 2, 3, 4, 5, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, GP 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, SR 1, 2, SMP Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , och annat intressant. Anybody´s place , Jämlikhetsanden Tack Martin Moberg för länkarna!

torsdag, mars 10, 2011

Vi kan inte vänta!


Gladast vinner? Ja, det ligger nåt i det!

Nu är det klart, det blir J&J som blir valberedningens förslag.
Men jag tänker inte göra som många andra och gå ut och tycka saker om vare sig Juholt eller Jämtin.

Varför?

För jag har inte nåt personligt mandat. Som jag sagt hela tiden så har jag ingen åsikt om någon kandidat alls förrän jag pratat med dem som valt mig som kongressombud.

Personligen känner jag Juholt, liksom alla de andra kandidaterna som varit med till finalen, och de är alla fullt dugliga och kompetenta ledare. Men nu är det min uppgift att träffa så många medlemmar och väljare (nuvarande och potentiella!) som möjligt under de två veckor som återstår till kongressen och höra vad DE tycker. Jag börjar imorgon på fiket utanför stadshuset i Solna C kl 9. Alla som vill snacka är välkomna dit! Jag sitter där hela dagen, till kl 17.

En sak som jag dock vet att jag kommer att driva nu, är kravet från Kriskommissionens ordförande Ardalan Shekarabi om en extrakongress i höst där vi väljer POLITIKEN. Att bli vald som partiledare på mandatet "detta var det enda namn vi kunde enas kring" duger inte. Den nya partiledningen måste få ett starkare mandat. Att vänta till den ordinarie kongressen 2013, ett år före valet, med att förankra en politik duger definitivt inte. Sist, men INTE minst; rörelsen måste få uppleva litet riktig medlemsdemokrati. Vi kan inte vänta:-)!

Peter Andersson bloggar, liksom Storstad , Martin Moberg ,
Ab1 , Ab2 , Ab 3 , Expressen1 , Expressen2 , Expressen3 , DN1 , DN2 , DN3 , DN4 , SvD1 , SvD2 , SvD3 , SR1 , SR2 , SR Sthlm , SVT1 , SVT2 , SVT3 , GP , VK , Sydsvenskan , 2 , Östra Småland , 2 , TV4 , Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , och annat intressant

onsdag, mars 09, 2011

Klipp er och skaffa ett jobb

Idag fick jag handlingarna till s-kongressen där jag om två veckor ska vara ombud och bifalla en på förhand uppgjord partiledare. Ja, och så grupparbeta litet om en allmänt hållen text utan efterföljande beslut eller vägval.

Rebella beskriver det lysande:
Grattis kongressombud, ni får prata en stund och ”inspirera” en arbetsgrupp som tar fram ett partiprogram som klubbas utan debatt om två och ett halvt år och som ändå inte betyder ett enda dugg för vilken praktisk politik partiet driver. Sen åker ni hem, och vi i partiledningen fortsätter på exakt samma sätt som förr. För vi vet bäst. Fortfarande. Viktiga saker som beslut om politisk färdriktning kan man helt enkelt inte överlåta till medlemmarna på en kongress.
Jag har också läst, och uppfattat att alla viktiga beslut skjutas till den ordinarie partikongressen 2013. För att citera min partivän Peter Andersson så är det är helt galet förSENT om partiet på allvar ska kännetecknas av en ny och mer positiv bild hos väljarna. Det är som ett moment 22. För att tro på våra vallöften måste väljarna uppfatta partiet som (vara!) öppet, nyfiket, progressivt och ödmjukt. Men politiken vi ska prata om för att få det förtroendet ska vi bestämma oss för ett år före valet!

PLING PLING
- Hejhej, jag ringer på din dörr för att visa hur öppen, ödmjuk, progressiv och nyfiken jag är
(ler förtroendeingivande)
- Men vad vill du då?
- Eh... det vet jag inte förrän vi presenterat vår politik 2013. Men jämlikhet är vi för!

Varför, varför, VARFÖR kunde inte alla hågade partiledarkandidater avkrävas sina politiska agendor, så hade vi kunnat välja mellan dem i en riktig, demokratisk process?
Visst finns risker för strider även med en sådan valprocess, men den locket-på-taktik och det kohandlande som nu råder verkar mer än kapabla att trasa sönder väl så mycket som en öppen debatt eventuellt skulle kunna göra.

Och på vilket mandat sitter en partiledare som med knapp nöd överlevt manglingen i dagens unkna valprocess? Och vi som tyckte Mona Sahlin fick ett sådant svagt mandat!

Är (S) så fast i gammal dynga (som vi som står utanför falangstriderna inte ens begriper oss på) att man tänker missa det skriande behovet och de stora möjligheter som finns i Sverige just nu för en ny framtidspolitik? Och att man hellre dödar medlemmarnas förtroende för interndemokratin och förlorar de unga och smarta som ser igenom skendemokratin till nån annan, mindre belastad organisation el förening där de kan få utlopp för sitt samhällsengagemang? Fast just det, tänkte inte på det; ni får ju själva mer space runt köttgrytorna då.

Är det viktigare för er gamla maktspelare att behålla era positioner än att föra krig mot folks Fas3-förnedring, skolresultaten i Rosengård eller elmarknadshaveriet? Och NEJ, kom inte och skyll på att ni bråkar för att ni brinner så infernaliskt för några specifika "vänster-" eller "höger-"idéer. Det ska jag tro på den dag ni är beredda att AVSTÅ era platser för er övertygelses skull. Första meningen i kongresshandlingarna lyder: ”Socialdemokratin söker inte makten för maktens egen skull. Vi söker makten för att förändra samhället". Upp till bevis!

Jag säger som Katrine Kielos - Flytta på er. Det är inget personligt, bara flytta på er. Ut och pröva era vingar på den reguljära arbetsmarknaden. Sedan kan ni komma tillbaka om fyra år, med nya idéer och kunskaper. Titta på Margot Wallström. Kan hon så kan ni. Ni kanske t o m blir så där avståndssnygga istället för att se ut som fem-i-tre-ragg.

Platser i distriktsstyrelser och partistyrelse är till låns, ingen belöning för lång och trogen tjänst. Men innan ni lämnar tillbaka dem - fatta beslut om en extrakongress i höst som Kriskommissionens Ardalan Shekarabi föreslagit, och låt då den nya partiledaren propagera för en färdriktning som vi sedan tar konkreta beslut kring. Det behöver vara på nåt tjusigt ställe, folk kan ta med sig matsäck. Skit i dansnumren och dekoren - låt oss jobba!

Eric Erfors beskriver en manual till partikongressen i Expressen och jag kallar mig själv för röstboskap i Aftonbladet idag.

Ab, Ab2, SvD, DN, DN2, GP, SVT, Ex, Nyhetskanalen, Peter Andersson , Peter Högberg , NetRoots och annat Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Störtas skall det gamla snart i gruset

Till Dagens Hycklare utnämns härmed den ledamot i valberedningen som i Aftonbladet idag säger: "Vi har 100 000 medlemmar som alla helst ska vara delaktiga. Så det är klart att det tar tid."
Om det ändå varit så väl att det var därför det dröjde!

Det är dags att sluta låtsas. Kom ut ur Big Brother-huset nu, som Karin Pettersson skriver i sin ledare. Egentligen är skadan redan skedd. Jag tror Johan Westerholm talar för många, många medlemmar (för att inte tala om nuvarande och potentiella väljare!) när han skriver:
"Med er slutenhet så får ni sådana som mig att fundera allvarligt på hur socialdemokratiska partiet idag honorerar ord som ”förtroende” och ”engagemang”. Fortsätter denna utveckling så kan jag inte uppriktigt säga att socialdemokratiska arbetarepartiet av dagens snitt är den främste försvararen av värderingarna som ligger i devisen ”Frihet, jämlikhet och solidaritet”."

Jag säger som Jämlikhetsanden, nu finns det bara två vägar som hjälpligt kan rädda processen:

1. De nuvarande partitoppen håller fingrarna borta och ger valberedningen det mandat de faktiskt fått av förtroenderådet; att efter samtal med så många medlemmar som möjligt föreslå kongressen en ny partiledning.

2.Valberedningen erkänner att de lyssnat på fel personer alldeles för länge och lägger fram två eller flera kandidater för kongressen att välja mellan. I det här läget känns det rimligt att de som representerar medlemmarna och direkt är framröstade av dessa får fälla avgörandet. (Detta förutsätter dock att det finns några personer kvar som är beredda att anta den utmaning det blir att leda ett parti sönderslitet av maktstrider. "Inget som en vettig människa kan önska sig", säger Paggan, som nu säger nej.)

Observera att jag själv aldrig tagit ställning i själva personfrågan. Jag tror att alla de personer som valberedningen vaskat fram kan klara det politiska hantverket och är lika goda socialdemokrater precis ALLIHOP. Men jag råkar höra till den lilla klick som känner dem allihop personligen. Därför finns det en faktor till som är avgörande i dagens snuttifierade och medialiserade värld, och det är hur man uppfattas i en 25-sekundare i Aktuellt.

De flesta jag känner tittar inte på längre nyhetsrapporteringar som Agenda annat än ett par minuter mellan kaffekokning och nattning av barn, de går aldrig på några politiska möten, de har aldrig tänkt tanken att gå i en studiecirkel. Därför är det kanske viktigaste att den partiledare vi väljer uppfattas som en hyggligt samtida och vettig MÄNNISKA, ja helt enkelt nån man skulle kunna tänka sig att ha som kompis, barnvakt eller fråga om råd.

Och ska jag gå efter vad mina mestadels icke-politiskt engagerade medborgarkontakter, bekanta och vänner säger, så är - bland de som enligt media är aktuella som kandidater - Micke Damberg och Lena Sommestad eller möjligtvis Håkan Juholt och Thomas Eneroth sådan personer. De två senare är dock så okända här uppe i asfalten så där är mitt undersökningsunderlag mer magert. Tyvärr, får jag säga. Tänk vilka disussioner vi skulle kunna haft på fredagskafeet i Solna Centrum om dessa fyra personer fått träda fram som människor med ett engagemang och en vilja, en vision. Till exempel skulle de kunnat få svara på frågan: Tänk dig att du får chansen att leda landet i 12 år. Hur ser ett sådant Sverige ut, om du får drömma?

Men som sagt, det dream team jag skrev om i Expressen igår lär inte släppas fram förrän vi får en folkrörelse värd namnet. Vadå? Är inte det största partiet en folkrörelse? Nej, tyvärr. Inte när vi har färre medlemmar än antalet licentieradeinnebandyspelare i Sverige. Och definitivt inte när de över 80 år är fler än de under 30.

Men faktiskt går det att se vissa ljuspunkter mitt i eländet. Egentligen är det väl första gången i socialdemokratins historia som det faktiskt förekommer att så öppen debatt om partiledarposten. Den förs visserligen media utan att nån egentligen vet vem som är avsändare till utspelen, vilket lett till att processen kombinerar det sämsta av två världar. Men den har lett till en insikt om att den "demokratiska centralism" som stadgarna dikterar, så kan vi inte jobba år 2011. Sannolikt är detta sista gången som processen att ta fram en ny partiordförande kommer att gå till på detta slutna sätt.

Störtas skall det gamla snart i gruset.
Sveriges största folkrörelse

Sanna Rayman ser jag faktiskt som en kärleksfullkritiker , Aftonbladet 1 , Aftonbladet 2 , GP, GP 2 , LO-tidningen
, Ab 1, 2, 3, Expr, SvD, DN, DN2 , Lena Sommestad , Rasmus Lenefors , Ulf Bjereld , Johan Westerholm , NetRoots , S-Buzz , SAP , Politometern
SVT, BLT, Roger Jönsson, Dackefejden , Gullbergiana , Martin Mobergs blogg , Sebastians tankar , Bengt Silfverstrand , , , , , , , ,

och annat intressant Rekommenderad läsning för er som vill gå till roten med problemet: Marika Åsbrinsk recension Av Tony Judts bok Illa far landet.

tisdag, mars 08, 2011

Jämställdheten på Blondie-nivå

Via Dansk Folkeparti får jag lära mig att Danmark är världens mest jämställda land:

— Jag känner inte till ett enda danskt hem där det är mannen som bestämmer, säger partiets jämställdhetsansvariga, Dagobert Krikelin, eh, förlåt, Pia Adelsteen. Partiet vill nu avskaffa Internationella Kvinnodagen. Den behövs ju inte längre.

Exempel på att jämställdheten i Sverige inte kommit lika långt som i Danmark:

x2 Dubbelt så många familjer med två flickor väljer att skaffa ett tredje barn än motsvarande familjer med två pojkar.

67 000 så mycket mer tjänar män per år jämfört med kvinnor. Efter skatt.

1/3 av alla Kommunals medlemmar (läs kvinnor!) kan inte jobba heltid för att förskolorna stänger så tidigt.

Cupcakes, Blondie, du får baka cupcakes, så höjs din endorfinnivå!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , och annat intressant