onsdag, april 04, 2007

Bamse är marxist och Skalman har knarkat

När jag förra veckan testade att mobilblogga för första gången blev motivet av en slump en kul bild jag har på mitt rum; Bamseserien "Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt". Sedan dess har jag fått massor av kommentarer, mest från folk som undrar i vilket nummer serien fanns med, (det var Bamse nr 10 1983 s.13), men också en massa andra intressanta samtal om Bamseminnen och Bamses eventuella politiska hemvist.

Jag bestämde mig därför för att göra litet efterforskningar. Det visade sig att det finns massor av människor som givit sig på att forska och skriva om detta något udda ämne.
En av dem är Joakim Nilsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, som 1998 skrev uppsatsen Bamse
– en uppsats om världens starkaste björn och hans
politiska värderingar
. Han har läst läst igenom samtliga utgivna exemplar av serietidningen "Bamse – världens starkaste björn", från det första numret 1973 till det trettonde numret 1997. Det har nog jag nästan också gjort, när jag tänker närmare på saken, först som barn och sedan för mina egna. Fast statsvetaren Joakim Nilsson har inte bara nöjesläst, utan genom empirisk observation försökt kartlägga Bamses moral, värderingar och politiska profil.
Ett exempel som behandlas i uppsatsen är t ex Bamses syn på rättvisa. Jag lär mig att Bamse står för det som i statsvetenskapen betecknas som distributiv rättvisa snarare än proceduriell. Så systematiskt gås Bamses äventyr ihop med Skalman och lille Skutt igenom. Vid genomläsningen märker jag att jag tycks ha missat en hel del godbitar vid godnattläsningen för barnen. Skalman har testat knark, men avråder från det och Bamse har rökt, men tycker att man slåss så dåligt efter det, så det rekommenderas inte.

Sammanfattningsvis kan Bamses politiska ideologi sägas bestå av någon slags moralisk, distributiv rättvisesyn, med inslag av civil olydnad, deltagardemokrati och revolutionsromantik. Han är varm förespråkare av mänsliga rättigheter och engagerad antirasist. Han hyser inte någon större tilltro till äganderätten. Han avsäger sig alla kapitalsitiska intressen för att istället hylla de humanistiska värdena. Stundtals tar detta sig uttryck i en närmast marxistisk retorik om klasskamp, vilket kommer till uttryck när han rycker in som revolutionshjälte i andra tider eller länder.

Föga anade Carl Bildt den oerhörda politiska sprängkraften i sin handling när han vid ett statsbesök i Washington 1993 gav en Bamseslips till president Bill Clinton.
Tack alla som bidragit i detta ämne, och då särskilt John och K-E Lindkvist.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

5 kommentarer:

Johan sa...

Tack för fina Bamsebilder! Den om skatt sitter nu på min anslagstavla på jobbet!

Också intressant att läsa om Bamses politiska hemvist :)

slim sa...

jag tycker att ni kan ha med Bamse i eran nästa valkampanj! Moderaterna kan ha...?

Johanna Graf sa...

Smurfarna?

Anonym sa...

Ronja rövardotter, Fredde är Skalle-Per!

Den bittra sa...

Kul inlägg! Läste alltid Bamse som liten men minns inget av propagandan. Men så var man väl inte så insatt i den åldern heller förvisso.

Anonym:
Skalle-Per är väl snäll och klok?